Vi hade delat upp oss i två grupper när vi var i Indien, Dharma och Kharma hette vi. Idag skulle Dharma (min grupp) åka till Madurai, man tog nattåget (det fruktade nattåget!!) till Madurai, som tog hela natten. Madurai låg längst ner i södra Indien och dit skulle vi i två nätter och få fler coola upplevelser! Det var ikväll vi skulle åka, eftersom vi skulle åka över natten, så under dagen hade lärarna fixat så vi skulle hyra cyklar och cykla ut till en liten by och se hur de bodde! Vi hade med oss massa presenter till dem att ge.

Shite, jag var så sjuukt rädd för att cykla! Tänk er, en skruttig, indisk cykel och jag som redan är mästare på att ramla med cykeln, hah! Jag stod i typ panikångest och ba "jag vill inte, jag vill inte!!" Tillslut fick dom upp mig, men det var inte direkt en lättnad när jag insåg att i Indien fanns det inga trottoarer, utan man cyklade bara vid sidan av vägen, och miljoner bilar bara svischade förbi i 200 km/h och tutade hejvilt! Jag och Jossan bokstavligt cyklade och skrek samtidigt! Det kändes som ett självmordsuppdrag, helt allvarligt! Men vi klarade det

Väl framme i byn så kommer det ett 20-tal små barn framspringandes med de största, mörka ögonen och alla håller fram händerna. I Indien har föräldrarna lärt ut till sina barn att de ska tigga, i alla fall i de fattiga familjerna, så barnen står antingen och bara håller fram händerna, eller håller handen på munnen, sen sträcker fram handen och gör den rörelsen fram och tillbaka, typ som "jag är hungrig, ge mig mat!". Sen fick vi vandra runt lite i byn (jag har lagt ut bilder längre ner och berättar då mer ingående om vad vi gjorde i byn i förhållande till bilderna!)

Sedan cyklade vi vidare till nån liten sjö för att se på någonting, jag fattade faktiskt aldrig vad det var! ^^, På tillbakavägen så sprang barnen mellan våra cyklar, försökte hoppa upp på våra pakethållare och jag flippade! Tillslut stannade jag cykeln för jag var för rädd för att ramla! Sencyklade vi tillbaka igen, på tillbakavägen så föll Jossans pedal av, bra cyklar va?

Väl hemma så började vi i Dharma packa lite inför nattåget på kvällen! Då insåg jag och Emma att vi hade en ödla i vårat rum, flyger upp och skriker, jag springer ner och hämtar indier i receptionen som kom upp och desperat försöker fånga ödlan medan jag och Emma står och är helt galna (ödlorna i Indien springer i sängarna, NEJ jag sover inte med dom!!) Tillslut fick dom ut den, efter kanske 40 minuter. usch vad jag kände mig fjollig men jag är så rädd för kryp, insekter och små djur sådär lixom..

Nu var det dags, det var kolsvart ute och vi begav oss ut till våra vans och började åka mot tågstationen! Jag var så otroligt trött, rädd för nattåget och satte mig därför längst bak, lyssnade på min ipod och grät lite för mig själv. Det var för mycket nya intryck på en gång, det blev för mycket för mig helt enkelt. Men väl framme på tågstationen så mådde jag redan bättre, det var bara att bita ihop!

Jag kände att jag verkligen behövde gå på toa, så vi börjar leta toalett, det roliga är att jag går knappt på toaletter på tågstationer i Sverige för dom är så äckliga, men jag gör det i Indien! I varje fall hittade vi en, det kostade 2 rupies (det är inte ens 50 öre) och när jag kommer in så är det bara ett hål i golvet, 5 blåa stora ödlor och ett flertal spindlar! Jag vrålar, medan Katta håller i mig och skriker "KOM IGEN TILLAN, YOU CAN DO IT!!" Johanna bara skrattar och fotar mig, den jäveln!:P Katta står verkligen och ha pepp-talk med mig medan jag hukar mig ner, kör ner hela huvet i min sjal och begraver tårarna, fyfan vad hemskt det var! Killen som satt utanför och tog betalt för toan tittade på oss som vi var aliens!

Tåget var lite försenat men kom tillslut, vid 10-tiden om jag inte minns fel. Var det något vi hade hört skräckhistorier om så var det nattåget! Kackerlackor överallt, man sov på små britsar, det stank osv. Visst allt det där var sant men det var inte såå farligt i alla fall. Britsarna som man sov på var jättesmå och stenhårda, det fanns tre sängar på vardera sida av väggen ovanpå varandra, jag sov imitten med Emma mittemot mig och Sofia snett över mig. Jag kommer ihåg hur jag låg där och kramade om mitt kex-paket, lyssnade på ipoden och låg och oroligt tittade ut genom fönstret som bestod av ett galler utan glas! Vi överlevde natten och visste att om bara ett par timmar var vi framme i Madurai, det klarar vi!

På väg att åka in till Mamallapuram för att hämta cyklarna!
 

Jossan och jag i våra nya savalkamis!
 

cyklarna ;__;
 

Min cykel, usch! :P
 

Vår första drickpaus, andnöd!!
 

Framme i byn, alla söta barnen som tar emot våra gamla barnleksaker!:)
 

Vackraste ögonen jag sett! Var tvungen att fota!
 

Vad våra små leksaker kan göra nytta och bringa lycka till andra människor!
 

Han var ju världens sötaste pojke! Han hade fått en present från en av oss,
men så kom ett annat barn och slet det ifrån honom, då började han gråta,
så jag och Johanna gick fram till honom och gav en penna istället! plutt!!!!
 

Jag och Sofia tog en liten runda in i byn, ser ni hon som har korgen på huvudet?
Det var så häftigt att se, på riktigt, att de lever såhär, att inte se det på TV, bara!
 

Här bodde en familj!
 

Pluttan fick också present!:')
 

Ungefär såhär såg alla hyddors insida ut 
  

Titta vad vi hittade inne i en av hyddorna, en tv och de såg
på Ice age 2, snacka om att vi blev totalt förvånade!! 8O
 

Innan vi åkte till Indien såg vi en dokumentär om hur Indier gärna VISAR
deras rikedom vilket gör att de fattiga oxå lyser med deras fattigdom, det
är såna ENORMA klyftor i Indien, vissa är stormrika medan vissa andra
knappt har mat för dagen!! Som det här exempleet, dessa två hus stod
mittemot varandra! :O Jag var bara tvungen att ta en bild på vardera hus
och klippa ihop dom såhär, det är ju helt sjukt hur dessa två hus är grannar!
 

Harry! :'D Han var en så otroligt uppfostrad pojke, kunde nästan flytande engelska
och gick i skolan! Han var efter mig hela dagen, min nya pojkvän kalla alla honom!
 

Sen ville de visa en dans som de gör för Gudarna i byns tempel,
de drog in Marcus i dansen också, de försökte med mig men
jag tvärvägrade, där gick min gräns!^^,
 

Sedan cyklade vi hit till nåt otroligt gammalt trä som stod vid vattnet! Tjejerna
där nere VÄGRADE gå upp pga ormar, jag och Jossan räknade till tre och
bokstavlig talat sprang upp hela vägen till trädet, blundandes samtidigt!
 

Jossan och jag! <3
 

På vägen hem cyklade vi förbi en till liten by där de tillverkade tegelstenar
och fina krukor! Dessa tre barn var också så otroligt söta!! Ni ser det lilla
bebis-barnet i famnen på en av tjejerna? Jag tycker "hon" var såå söt, sen
särade hon på benen så såg jag en snopp! HAHA, det var så otroligt snopet!
 

Hemma igen vart det ingen lugn stund där heller pga ödlan i rummet! ^^
 

Haha, stackarna fick jaga den där ödlan!
 

Kan ju passa på och visa vårt stökiga rum samtidigt! ^^,
 

Framme på tågstationen, jag på toan som jag berättade om! ;__;
 

Vi på tågstationen! (Jag imitten med svart linne och bruna byxor plus sjalen!)
 

Skabbiga vi på tåget! ^^,
 

I nästa inlägg får ni läsa om våra två dagar i Madurai, aldrig varit med om så mycket upplevelser som där!