24-25e januari: packa&hemgång, tillbaka på Arlanda!
Idag var de en sorgsen dag, vi skulle packa och åka hem! Dagen bestod för övrigt av att sammanfatta det sista med projektgruppen, sen tog jag en sista sväng in till Mamallapuram med Miccan! Vad vi än gjorde så hade man i åtanken att det var sista gången man gjorde det här! Sista doppet i poolen, sista lunchen, sista middagen, sista cirkelmötet.. Sorgligt!
Dags att packa, nio ikväll gick bussen! ;__;
Sista gången jag ser det här från vår balkong när jag vaknar!
Miccan och jag åkte in till Mamallapuram!
Sista lunchen!
Vi sammanställde!
Sista gången man ser det här! :'(
Sista cirkelmötet..
Vår balkong imitten, buhu!:'(
Sista middagen!
Kräftorna Miccan och Tillan! ^^,
Det här var nog det finaste på hela resan! Joanna tappade bort sin kamera igår,
hon glömde den i taxin! Ramanan letar igenom dom taxis hon kan ha åkt med (
Resortets taxis) sen åkte han med henne till polisstationen och anmälde och så.
Han kämpade ihjäl sig för hennes skull och gjorde allt han kunde för att finna den!
Så kom han fram till henne ikväll och ba: "I don't want you to be sad for your camera
is gone, so I bought you a present.." Så hade han gått och köpt ett sött litet halsband
med hjärtan på till henne, som tröstpresent! Finns ingen så godhjärtad som han!! <3
Snart nu..
Johanna, jag och Joanna tog en sista sväng till stranden innan bussen kom!
Time to go..
Miccan grät lite! :(
Vi satt där tillsammans i tystnad och väntade.. Jag minns verkligen när
jag hittade mitt lilla svenska älggosedjur som jag glömt att ge till någon,
så jag sprang och gav det till Babo, ägaren av Mamalla Beach Resort!
Det var för ett par dagar sen som jag hittade det och gav det till honom
och precis innan vi åkte nu kom han fram till mig och sa "I gave it to my
daughter and she sleeps with it beside her all the time now! And Matilda,
I know you will come back, some time!" så höll han mig på axeln! <3<3
På bussen, hemgång! ;__;
Framme på Chennai flygplats igen! När vi stigit av bussen så säger Ola,
min lärare till mig "Du ser den där toaletten där borta? Jag tittade på den
för två veckor sen, när vi anlände hit och så tänkte att jag att fyfan för när
jag ser den igen, för då är vi påväg hem, och så känner jag nu.. Fyfan!!" :(
Jag och Johanna inne på flygplatsen, trötta!!
Efter ett par timmars väntan på Chennai flygplats så kom vi på planet,
ca 10 timmars flygresa framför oss, kul! ^^
Vi såg på nån tråkig film!
Som vanligt var Stina uppe och sprang och var igång!
25e januari, Frankfürt och sen hem!
Stina och Katta där bakom, i Frankfürt!
Taxfree!
HAHA, Johanna ba: Eey, vannakam, får jag mat för 2 rupies??
Skrev loggbok innan det var dags att boarda, det började
redan känas iskallt! Lixom, från 30 grader till ca 5 grader! x(
Mot Sverige!
Framme i Stockholm, Arlanda flygplats! Vi bar stolt fortfarande våra indiska kläder!
Sista cirkelmötet innan det var dags för att springa ut till våra föräldrar!
Eftersom vi inte hade mobilerna med oss (förutom några) så har vi inte
berättat eller hört något från våra föräldrar under den här tiden, när jag
kom ut så står min familj där med en enorm dunjacka, haha var behövd!
The End! Hoppas ni läst och gillat det! =)
23a januari, Tempel med världens utsikt och avslutningsfest på kvällen!
Idag skulle vi åka till ett tempel i Mamallapuram som låg högst upp på ett berg! Det var 583 trappsteg upp och hade en utsikt som var helt fantastisk! Vi var så högt upp att man såg skuggorna av molnen på marken där nere! För att man inte skulle få ont i knäna så skulle man gå sicksack upp, alltså gå snett uppåt åt ena hållet, sen vända och snett uppåt åt andra hållet! Haha, det blev typ dubbelt så långt att gå men palla få ont i knäna ^^,
Väl uppe så sprang vi runt inne i templet och såg oss omkring, jag och Stina blev grundlurade av några där inne! Vi gick fram till en person som satt och vaktade ett typ heligt rum i templet och bad oss betala lite rupies och vi gjorde det, så började dom typ sjunga och hoppa runt och lalala sen så skulle vi gå, vi ba jaha? That's it?! :P
Efter ett tag bestämde jag och Isabelle att vi skulle gå ner igen, men vägen ner som vi gått upp för var så brant, och båda vi har lite svindel så vi tog en omväg ner, det var jättefina stigar, men ibland när det blev för brant så vart det läskigt och då gick vi verkligen i snigelfart! När vi kom ner så hittade Isabelle fler sånadär söta hundvalpar, man blev KÄR i dom, helt bedårande!! Antagligen hemlösa också, så hemskt, man ville bara ta hem dom till sig och ge dom ett bra hem!
Vi kom hem till vårt Resort igen vid 11-tiden, då var det dags för att sola! Herregud vad jag pressade, och utan solkräm, SMART! Jag blev kallad för kräftan hela kvällen, aldrig varit så röd!! Senare på eftermiddagen började indierna på resortet att lyfta fram alla långborden (ni vet som vi hade det första kvällen vi åt middag där?) och fixa iordning inför den sista kvällen!
På kvällen var det fixningsdags för oss tjejer inför kvällen, sen hade vi en underbar middag med massa tal, presentutdelning till alla som hjälpt oss när vi vart här i Indien och även lite uppträdanden av bl a Katta, Stina och Mathilde! De sjöng "Brevet från kolonien" fast ändrade texten till interna grejer från vår resa, så spelade Katta gitarr, det var grymt! Sen sjöng även Katta Johnny Cash:s låt Ring of fire och Linus spelade gitarr! Vilka minnen man fått till låtarna! Efter middagen vart det disco i restaurangen (stora lusthuset som jag kallar det) med discolampor och DJ! Vi drack öl och dansa hela kvällen, det var så underbart kul!
Vid 12 så slutade DJn spela, alla vi BAD om en sista låt, så körde de "Vengaboys - Brazil" en gång till och alla blev helt vilda! Indierna stod i hörnen och såg på men vi drog in dom och de började glatt dansa och hoppa runt med oss! :'D Efter discot så sprang jag och Jossan, fulla och glada till poolen och slängde oss i (med kläderna på) och efter oss hade vi ett släp av fler folk! ^^, Sen sprang vi ner till stranden där dom tänt en enorm eld och låg vi alla i sanden med horisonten framför oss, en full måne och en gitarr! Jag kommer ihåg hur jag och Johanna, när vi bestämde oss för att sova, gick och pratade på vägen till våra rum om hur vi aldrig ville att denna kväll skulle ta slut, men såklart gjorde den det! Det var en magisk kväll i alla fall, som jag aldrig kommer glömma!
Vi utanför ingången till där man startade gå upp för trapporna, för att komma till templet!
Så var det dags att börja vandra!
Höögt upp!
Väl uppe så var utsikten magisk!
Jag och Stina! <3
Jag i templet!
Isabelle och jag på väg ner!
Hundvalparna!! <3
Medan vi satt och väntade på att de andra skulle komma ner så kom det
tiggare hela tiden, dessa två barnen som står bakom Kasper hade blivit
framschasade av deras mamma, som var hemlös! Det minsta barnet på
bilden försökte få pengar av Kasper genom att sträcka fram handen sådär,
men Kasper bara vände bort huvudet, då stoppade barnet ner sin hand i
sin egen rumpa, grävde fram bajs och höll fram handen i hans ansikte!
HAHAHAH, typ som: "No? Well eat my shit, you idiot!!" HAHAHAH!
En annan tiggare använde sin apa till att dra till sig uppmärksamhet!
Vi gav apan en banan! :'*
Time to get a tan! ;)
Några hängde på stranden!
Långborden!
Louise, Stina och Katta övade inför kvällen!
Fixade oss inför kvällen!
Sofia och jag under middagen! <3
Ola och Johan, bästislärarna! ^^,
Under middagen!
Lärarna hade en lek som vi tävlade i grupperna med, det var frågor om
lärarna och vi skulle gissa vem det var som gjort det nu frågan var!
Ola tackade Ramanan! <3
Linn, Sofia och jag! =)
Indierna hade gjort en tårta åt Kasper som fyllde år idag! =)
Kasper skar upp tårtan! =)
Han fick även presenter och höll tacktal!
Även Babo fick present som tack (han som ägde Resortet)
Katta sjöng!
Applåder!
De var inte lite skickliga! :O
Time to get drunk, aight girls?;)
DJn hade kommit, och partyt starta;)
Yeay! :'D
Stina, Johanna, jag och Josefine under! ^^
Jag bytte om till min svarta, korta klänning, party!
Det var så jäkla kul!
Haha, alla var helt vilda! :'D
Vi fick igång indierna oxå! :D
WMCA! :'D
Ramanan var så glad!:'D
Vi sprang ner och hoppade bland vågorna haha:'D
Vid elden på stranden! =)
Dyngblöta jag och Jossan efter att ha slängt i oss i poolen! ^^
Sista bilden på den här underbara kvällen, ledsna för snar hemgång!:(
22a januari två skolbesök, sen ledig kväll!
Idga skulle vi åka ut till två skolor och hälsa på! Först åkte vi till en högskola, det fanns flygplan överallt så det var antagligen inriktat på någonting inom det. Vi fick gå runt och se oss omkring, blev eskorterade ett litet tag. De hade gjort ett bildspel med hjälp av projektor för vår skull, och det visade bilder från när vår skola var här förra året, skitkul att se! :)
Sen åt vi lunch på nån restaurang innan vi åkte vidare till nästa skola. Det var nog det varmaste välkomnandet vi fick i Indien, när vi anlände till den skolan! Barnen stod uppradade på varsin sida om oss i givakt, med ena handen på pannan, ni vet? Andra barn kom fram och sjöng, slängde konfetti över oss, hängde enoorma blomkransar runt oss och gav oss alla en varsin kokosnöt med ett sugrör i!
Efter en massa uppträdanden av söta små barn så gick Ola (vår lärare) upp på scenen och presenterade oss, sen ropade han upp ett av våra namn och vi fick, en i taget, komma upp på scenen och vinka, tillslut var alla där uppe och då började alla barnen applådera vilt och ett par barn kom upp och gav oss alla en varsin (TILL) present! Efter detta gick vi in i ett klassrum där flera barn satt och så delade vi upp oss två och två och satte oss med några barn och pratade lite. Dessa barn var i 15-16års ålder och det var så faschinerande hur olika liv vi egentligen lever! Dessa barn träffas ALDRIG efter skolan, de åker direkt hem och hjälper till med huset, direkt efter skolan är slut så ska de plugga på universitet, det finns inget annat i tankarna. Att bara resa runt och ha kul, som många av oss tänker, det finns inte i deras sinnesvärld!
När vi skulle gå så stoppade ett av barnen mig, som jag pratat med, och gav mig en present, det var ett enormt vykort som var jättefint, så otroligt godhjärtade! Efter det så gick vi ut på skolgården igen, då kommer barn framspringandes med deras block och en penna, och vi stod och skrev autografer i över en halvtimme! Haha, coolt att känna sig som kändis!
När vi kom hem igen på kvällen så fick man välja mellan att åka på en indisk drive-in bio eller bara vara ledig, jag orkade verkligen inte åka till bion, det skulle ändå vara på indiska utan text och jag var helt slut! Så jag och Miccan åkte in till Mamallapuram och gick på stan, käkade middag där och satt sen resten av kvällen på balkongen med cigg och choklad och snackade skit! =)
Påväg på bussen, mot första skolan!
Han hade VÄRLDENS längsta ben asså!
Jag och Sofia vid ett av planen!
Haha^^
Skolan vi var på!
God middag! ^^
Gaah, titta vad vi hittade vid vägkanten! :'(
Lunch på restaurangen!
Se hur barnen stod när vi kom fram till nästa skola!
Konfettin slängdes över oss!
Miccan och jag med konfetti i håret, en stor blomkrans och kokosnötsdricka=)
Uppträdanden! :)
Alla vi på scenen, får presenter!
Tjejerna som jag pratade med :)
Skriver autografer, kändisar! ^^,
Med Miccan i stan på kvällen, middagsdags!
Miccan hatade den där ungen!:P Han tog vår tändare och slängde iväg den!
På balkongen på kvällen!
Resten kommer ikväll efter jobbet, är hemma 9! Åh gud, måste börja packa
inför Liverpool nu också, har fan för mycket hoppas jag hinner med allt! Puss!
21 januari, Ormbyn och indiska ungdomar!
Idag åkte vi allihopa ut på ett studiebesök till en ormby. De människor som bodde i den byn kan andra byar kontakta om de hade en giftig orm i byn, så kom dessa människor dit och hjälpte dom att ta bort den. De visade även upp en orm för oss och alla tjejer från vår skola som har ormfobi sprang iväg i panik, jag klappade den haha, jag har inte ormfobi alls!
Sen gick vi förbi en åker där de tillverkade tegelstenar och fick titta lite på det, sen var det dags för lunch! Vi gick runt lite till i en annan by, de hade planerat ett uppträdande för oss, små barn skulle dansa, de var så himla söta! Jag filmade in det:
Efter det åkte vi hem till Resortet och väntade in ungdomarna. Det skulle komma en klass av ungdomar som var runt 20årsåldern till vårt Resort, så skulle vi få delas upp i grupper och få prata med dem och jämföra våra liv, det var otroligt häftigt! I slutet så gjorde de en dans för oss, och vi gjorde "små grodorna" för dem, haha de var värsta seriösa och vi gjorde en liten barndans ^^, Efter det var det dags för middag sen behövde de åka igen!
Vi satt och skrev loggbok på stranden efter frukost!
Framme i Ormbyn! Haha, ALLA dessa människor skulle presentera
sig personligen, det tog säkert 45 minuter att bara lyssna på det!
Vi vandrade runt där och de visade oss omkring!
Ormen!
Tegelstenarna som de tillverkade!
Lunchdags! Jag blev van vid att äta med handen!
Vi träffade på en transa! :'D Så oväntat!
Framme i nästa by!
åååh <3<3
Vi flck fler blommor!
HAHA, vi gjorde små grodorna för barnen! ^^,
Ungdomarna har anlänt! =)
Jag, Julia och och Josephin var i samma grupp tillsammans med tre tjejer från Indien!
Vi satt på stranden!
Vi försökte lära dom att dansa som vi gör och de försökte lära
oss att dansa som de gör, haha totalt annorlundam minst sagt!
Julia och jag med tjejerna :)
Vi =)
När de visade upp deras dans för oss! =)
HAHA! Miccan var skönast!
Miccan till sin indier: "I love meat! you know those falusausages?"
Indiern "Oh lord you eat a lot of animals!! :O"
HAHAHA
Efter indierna åkt så var jag och Jossan inte trötta så vi sprang och ¨
flummade runt vid poolen istället, och lekte vid en palm! ^^,
20 januari, ledig förmiddag sen till en kyrka!
Idag tog jag med kameran redan till frukost så ni får se de underbara morgonarna i Indien! Vi gick ner och åt en god frukost, med lite sovmorgon idag så var man direkt på bättre humör! Efter det satt jag, Emma och Sofia och sammanfattade vår information vi fått (man behövde göra det lite då och då för att den skulle gå att förstå när vi kommer hem igen)
Efter ett par timmar var det dags att åka och möta upp tandläkaren, George, igen, det var han som hade hand om den kyrkan vi nu skulle till! När vi åkte till kyrkan så blev Emma jätteillamående, och låg kvar i bilen ett tag medan jag, Sofia och Birgitta (vår handledare) gick in i kyrkan. Vi kom mitt under gudstjänsten och gled lite diskret in. Efter gudstjänsten fick vi gå fram till microfonen och presentera oss och be dem som ville att gärna komma fram och prata med oss, och besvara lite frågor. Vi fick människor flockandes omkring oss som jättegärna ville prata om sin tro och vara en del av vårat arbete!
Sedan tog George oss till en liten skola som George hade startat, även där fanns det en liten kyrka! Den var väldigt liten och ganska skruttig, men barnen i byarna i närheten fick i varje fall lite utbildning!
På kvällen intervjuade vi Fader Thomas (Jag vet att det är förvirrande men det fanns tre Fader Thomas, 2 stycken i Madurai, en av dom ägde Hospicet och en annan jobbade bara på en kyrka där och den här Fader Thomas, han är anledningen till att vi ens fick vara i Indien, han är vår skolas kontakt) och ställde många frågor och fick bra svar! Han kunde svara på saker som många andra som vi intervjuade inte kunde, just för han var insatt i ämnet och hade kunskap kring det! Alla vi pratade med var kristna, men visste inget om förföljelser efter de kristna, för det sker mer i norra Indien.
På kvällen satt vi typ 10 pers på Joannas och deras balkong och rökte, snackade skit och drack lite ^^, Jag och Sofia gick dock och la oss ganska tidigt, man var helt slut av allt pluggande, alla studiebesök och speciellt av alla nya intryck, jag tror aldrig jag kommer ta in så många intryck igen på så kort tid! Så man var helt slut, vi slockande i våra sängar direkt!
Mot frukosten! =)
Sofia under frukosten!
Birgitta och Katta väntar på sina pannkakor eller omelett:)
Varje morgon fick man gå dit och säga om man ville ha
antingen en pannkaka eller omelett, så stekte dom den
på en gång, framför en, asså det var UNDERBART! <3
Det fanns även vattenmelon, ananas etc! + rostbröd!
Här steker de pannkakor och omelett åt oss!
Jag under frukosten!
<3
Efter frukosten gick jag som vanligt runt lite på Resortet och bara log,
denna gång tog jag med mig kameran så ni kan få se det jag älskar!
Nu hade vi åkt hem till George, här är vi i hans hall!
Emma och Sofia i bilen påväg till kyrkan!
Alltid så färgglatt, det lyser mer glädje!
Gudstjänsten!
Birgitta, jag och Sofia på scenen, Birgitta introducerar oss!
Sofia med några medlemmar från kyrkan!
Birgitta och Sofia i en liten pratstund med några från kyrkan!
Vi blev även bjudna på lunch där!
Vi utanför kyrkan! ^^
Här anlände vi till skolan som George har startat, en kristen såklart!
Jämför detta med våra klassrum här i Sverige!
På vägen hem svängde vi förbi Mamallapuram och jag sprang in i en utav
mina favoritstånd! Jag älskar Buddha och speciellt när dom är gjorda av
sten sådär, den här affären var bäst, jag älskar den!
På kvällen satt jag och Sofia och skrev loggbok på vår balkong! =)
Intervju med Fader Thomas under middagen!
Hos Stina o co på kvällen!
När jag och Sofia går för att vi ska sova så möter vi Stina i korridoren,
hon har med sig massa öl! "Kom igen nu för fan, nu partar vi!!" Haha
Stina är alltid lika på allting, ingen bangare och hon är feett skön! <3
19 januari, föreläsning om olika religioner med en tandläkare!
Vi åkte till en tandläkare som även var väldigt insatt i alla olika religioner (själv var han kristen) och skulle hålla en föreläsning för vår grupp (Emma, Sofia och jag) och den andra gruppen (Stina, Katta och Louise) och vår handledare Birgitta. Det dumma var att han började berätta ytligt om alla religioner som fanns, allt det där kunde vi redan, vi läste faktiskt religion a&b i skolan! Han märkte hur uttråkade vi blev och avrundade det ganska snabbt i slutet!
Efter genomgången så insisterade han att få bjuda oss på lunch tillsammans med hans familj (fru och två barn). Detta var en ganska rik familj så det var annorlunda att träffa dom, jämfört med dem som vi hittills träffat. De bjöd oss på värsta fina restaurangen med sjuukt god mat, jag dregglar fortfarande när jag tänker på den där maten! ^^,
Vi kom hem på kvällen igen, då var det middag, kvällsdopp i poolen och spela poker hos Katta, Stina och Louise med massa annat folk! =)
Så bär det av igen mot nästa föreläsning!
Jag trodde seriöst jag skulle somna!
Lunchen! =)
Så otroligt gott! :*
Hans två söta barn! :)
Home again! :)
Pokerkväll hos tjejerna! =)
18 januari, åka till en skola!
Idag hade vi bara halvdagsutflykt! Vi åkte till en grundskola och intervjuade lite människor där. Det var heelt sjukt! När vi kom fram så stod eleverna i stora fyrkanter och marscherade fram till den stora scenen där rektorn stod! De verkligen marscherade och några elever hade t o m trummor som de marscherade i takt till! Vi fick gå upp på scenen och där stod vi med fler än 1000 elever omkring oss, på raka led nedanför scenen! Vilka diciplinerade ungar, tänk er egen skola i Sverige!
Efter det så presenterade rektorn oss och vi vinkade lite nervöst, sen fick vi gå ner! Sen gick vi runt lite i alla olika klassrum, haha det var så kul för varje gång vi gick in i ett klassrum eller gick ut så skrek hela klassen "heelooooo" eller "byeeeeeeeeeeeeeee"! De var så fokuserade på oss och så otroligt söta! Alla flickor hade flätor uppsatta på exakt samma sätt och alla var klädda likadant, samma med killarna bara att de hade alla kort hår och inga flätor, såklart.
Sen träffade jag, Emma och Sofia på en präst som vi intervjuade lite och fick mer information till vårt projektarbete! =) Efter vi fikat och pratat med honom så gick vi ut på skolgården igen, och vi blev bokstavligt talat attackerade av eleverna! De vart helt vilda och alla skrek "what's your name?", de ville bli fotade, skaka hand med oss och många höll till och med fram händerna för att få pengar eller presenter! Vi fick dra oss ur folkmassan av små barn och kom tillslut loss!
Efter skolbesöket så åkte vi tillbaka till Resortet och chillade på stranden! =) Sofia vart sjukare och behövde åka till sjukhuset! :( Jag och Johanna låg och solade på stranden resten av dagen!
Lite barn på skolgården, ser ni hur alla kläder är likadana?
Helt sjukt var det när de marscherade som militärer gör!
Vi fick gå upp på scenen och stå där ända tills de marscherat fram,
sjungit en kristen sång och bett till Gud (det var en kristen skola).
Det sjuka med det var att de gick endast 18 % Kristna där, 12 %
muslimer och så var det typ 65-70 % hinduer, ändå bad ALLA till
Kristi Gud! :O Det var mäktigt att se i alla fall, vilken diciplin på barnen!
Vi gick sedan runt och hälsade på i massa klassrum,
de tittade på oss med ENORMA ögon och alla log
och när jag sa "Goodbye" så skrek alla "BYYYYYE!!!!"
och de ville skaka hand, och när jag tittade lite längre
på en av barnen så blev hon hur stolt som helst och
berättade för sina vänner! Haha, så himla gulliga!
Emma under fikat med prästen! =)
Kaoset efter fikat, barnen blev helt till sig! Btw, kolla in Sofia, hon ser ut
som en jätte bland alla barnen! ^^, Vi var så otrooligt långa i Indien!
Detta var lite äldre barn, de hade annorlunda skoluniformer! Men ser ni hur
det ser ut i ett klassrum i Indien? Helt uppdelat killar och tjejer!
Kolla in utsikten från ett fönster på skolan!
Tillbaka till Resortet, LEDIGT! Vi sprang ner till vår strand så fort vi kom hem!
Do I love it? Yes indeed!
Lovisa och Joanna!
Jag och Johanna! haha!
Jag har typ en miljon såna här bilder ^^, ÄLSKAR stranden!
17e januari, träffa Shamalla Baby!
Idag skulle min grupp och Stina, Louise och Katta-gruppen åka till Shamalla Baby (min grupp och Katta och dom har båda Birgitta som handledare och Katta, Stina och Louise gör ett projekt om Självhjälpsgrupper, så därför åkte vi dit! Det var egentligen inte alls nån hjälp till vårt projekt..) Sofia var sjuk idag och stannade hemma, åkte även in till sjukhuset! :O
Vi åkte först till det ställe där Shamalla Baby har sin självhjälpsgrupp, tog en kopp te och kakor och pratade lite. Sen åkte vi ut för att träffa kvinnorna i hennes självhjälpsgrupp och få ställa lite frågor till dem. Man såg direkt vilken skillnad det var på dessa kvinnor, jämfört med de andra kvinnor vi sett här i Indien. Vilken utstrålning, de satt där och log, skrattade öppet (utan att skymma munnen eller försöka sluta skratta) och de pratade i munnen på varandra coh var mycket mer självsäkra. Det var så himla häftigt att se, kvinnor som står på sig i ett samhälle som Indien!
Efter det så åkte vi hem till Shamalla Baby (liite skillnad jämfört med de andra vi varit hemma hos, hon bodde fett fint!) och blev bjudna på lunch! En konstig grej i Indien är att den som bjuder på mat ska inte äta tillsammans med sina gäster, de ska se på att alla blir mätta och belåtna sen äter dom själva. Så Shamalla Baby satt bara med oss när vi åt och åt själv sedan istället! Det var jobbigt att bli så iakttagen, då var man verkligen tvungen att äta med händerna, och bara höger hand, man kunde inte småfuska! Men det gick bra och maten var god, men STAARK!
Sen åkte vi ut till en annan by som Shamalla Baby visade för oss, de blev heelt exalterade när vi kom och alla sprang fram och de hängde stora blomkransar runt våra halsar, gav oss en röd blomma och satte prickar i pannan på oss, sen började de sjunga sånger för oss också!
Sen gick vi fram till det lilla templet de hade i byn, så började en gudstjänst, vi stod på sidan av och tittade på. Helt plötsligt blir en kvinna helt galen! Hennes pupiller i ögonen försvann och hon flängde runt och gjorde konstiga läten! Jag frågade Shamalla vad som hände, Shamalla svarade "Gud har kommit in i henne!"
Efter det åkte vi tillbaka hem till Shamalla Baby igen och pratade lite till, sen var det dags för hemfärd i vanen! Solnedgången var magisk, har bild på det längre ner!
I vanen påväg till Shamalla Baby!
Katta och Louise hos Shamalla på fika!
Kvinnorna från självhjälpsgruppen! Ser ni hur dom ler, deras utstrålning? Wow! 
Louise, jag, Stina och flera barn! :) 
Alltid lika varma välkomnanden, vart vi än kom!:) Nu var vi påväg in till
Shamalla Babys hus för att få i oss lite lunch! =) 
Emma tar emot en blomma! =) 
Lunchen! =) 
Framme i den andra byn, ett lika varmt välkomnande här! =)
De satte blomkransar runt våra halsar, gav oss en röd blomma
och satte prickar i pannan på oss! Sen sjöng dem för oss oxå! 
Birgitta, vår handledare! 
Under gudstjänsten, där är kvinnan som "fick Gud i sig" och tappade helt kontroll! 
Vi gick runt lite i byn och jag tyckte den här tanten var så söt! 
Alla ville bli fotade! 
En tant som satt på marken! 
En hydda! 
Så såg det ut inuti en utav hyddorna! 
Emma vinkade hejdå, för nu var det dags för oss att åka tillbaka till Shamalla
Baby lite kort, innan vi vände hem igen! Vi var alla helt slut efter denna långa dag! 
Hos Shamalla Baby! 
Såhär såg det ut inuti hennes villa, lite finare än hyddorna va? och tänk
att det här huset låg kanske 5-10 minuter ifrån den lilla byn med bil! 
Katta och jag! :) 
Dags för hemgång! ÄLSKAR solnedgången! 
Louise och Stina i vanen, helt slut! 
Haha, Emma och jag var så sjukt snygga 
16e januari, hem igen till Mamalla Beach Resort, ledig dag idag!
Jag vaknade upp på tåget vid 6-tiden, visste att snart är vi framme, snart är vi hemma Mamallapuram igen! I nästa sekund kom jag på att jag har en indier sovandes på britsen under min och min lärare sa åt mig innan vi somna att jag MÅSTE vara tyst! Så jag tar mig så tyst jag kan ner för min brits och börjar packa ihop mina grejer, då vaknar Sofia och vi börjar prata lite tyst! När jag vecklar ut min sjal för att sedan vika ihop den så hoppar en kackerlacka ut! :| jag skriker och slår till sjalen och kackerlackan ramlade ner på indiern, in i hans sovsäck!! Som tur var så vaknade han inte, men det gjorde min lärare, han tittar på mig med mördarögon och väser "vad hände?!" Jag ba "eheh, ingenting:'D" PINSAMT!
Jaja, väl framme på tågstationen så står våra vans där och det bär av mot Mamalla Beach Resort och vår lediga daag! Denna dagen bestod av sola och bada, shopping i Mamallapuram, internetcafé och såklart lite sammanfattning med projektgruppen om all den fakta som vi fått ihop när vi var i Madurai!
På kvällen kom Shamalla Baby på besök till oss, det är en kvinna som själv har skapat en självhjälpsgrupp (det är något som kvinnor kan starta i Indien tillsammans för att samla ihop pengar och ha som en egen liten bank som de kan spara och låna pengar ifrån, det gör kvinnor mer självständiga, då de inte behöver fråga sin man så fort det är något). Shamalla Baby berättade om sin hemska historia som misshandlad fru, våldtagen etc. Men hon är en otroligt klok kvinna med ett gott hjärta och allt är bra med henne nu. Eller självklart sitter sånt där kvar men hon använder det nu genom att åka runt och föreläsa om det, ta upp det i sin självhjälpsgrupp för att varna andra och samtidigt få prata ut om det själv!
Solen lös in i tåget!
Påvägen hem i vanen så fotade jag lite för det var så himla vackert! Här är två av dom:
Home sweet home! Vad jag saknat min balkong, varje kväll tog jag en cigg
innan läggdags, helt stjärnklar himmel och så hörde man vågorna vid stranden
som låg 50 meter från vår balkong, jag älskar Mamalla Beach Resort! <3 :*
Slapp på stranden! =)
Jag drog upp till poolen och guppade! Nästan varje kväll innan sängdags
så tog jag ett kvällssim i poolen, hela stjärnhimmelen och en enorm måne
över mig, helt tyst och palmerna omkring mig, det var så otroligt magiskt!
Förresten så är det jag som ligger i gummidäcket och guppar! ^^, :P
Härlig bild på Lovisa och Sofia på stranden! =)
Sen drog vi in till Mamallapuram! Jag och Sofia i en richa! =)
Miccan och Marcus i ett av våra stammis-stånd =)
Lunch! 8)
Flum i richan påvägen hem!
På kvällen under mötet med Shamalla Baby!
Emma på väg till middagen! =) Vackert, va?
middagsbuffén, som vanligt! :)
Sofia och Stina <3
Skål för en soft vilodag!!
Nu måste jag sova, hoppas ni läser detta, har suttit med det i timmar
för att skriva om det, har redan lagt ut allt det här på bilddagboken en
gång men vill ju ha det på bloggen oxå!:) Pusspuss, sov gott allihop!
15 januari, andra dagen i Madurai, nattåg hem inatt!
Idag åkte vi till en annan kristen by och alla grupper sökte sig till de indier som kunde hjälpa en med just sitt projekt. Vi satte oss i ett tempel med en annan kristen präst och fick en massa bra information. Vi delade på prästen med Kattas, Stinas och Louise som skrev om självhjälpsgrupper, de hade liten frågor till prästen också! Vi tog även en liten promenad i byn, kollade oss omkring och alla vi stötte på ville bli fotade. De var helt faschinerade av kameran, så visade vi bilderna efteråt (digitalkamera), så himla söta!:)
HAHA, juste jag måste ju bara berätta, ni som känner mig bra vet om att jag är MÄSTARE på att stuka foten, tror ni inte att jag gjorde det i byn då jag och Emma går och pratar med Fader Thomas (prästen)? Helt plötsligt ba föll jag ihop, stukade foten i en grop i marken! Emma börjar (såklart) skratta:P, men alla indier var framme på 2 sek och försökte hjälpa mig upp! Jag tappade även min kamera i fallet, den flög flera meter, då sprang en liten pojke och hämta den och gav den till mig, så snälla! Inte alls som i Sverige där folk oftast skiter i dom som ramlar eller snabbt frågar (nonchalant) hur gick de..! Fader Thomas blev helt till sig och hämtade en kvinna som skulle försöka heala min fot! så snällt, men jag sa nej, jag stuka bara till den lixom :'P
De firade ju Pongal när vi var där i Indien, en högtid i Indien! "Happy Pongal" hörde man hela tiden! Det är en stor tradition i Indien och den klassiska maten för Pongal smakade typ som mandelmassa i risform, inte gott! De ville få oss att smaka när vi satt i bussen påväg till nästa by, jag tvekade lite och ville egentligen inte. Då körde dom praktiskt taget in skeden rakt i munnen på mig! :P Emma började äta som godis, hon tyckte det var asgott men usch, jag gillade det inte!
Efter ett tag var det dags för lunch, mm såå efterlängtad *not*, men ändå åt vi och försökte se så tacksamma ut som vi bara kunde, jag har ju berättat innan hur fin gest det var av dom egentligen! Det som var så synd var att fler och fler av oss började bli sjuka, speciellt Sofia. Hon mådde jätteilla och var helt yr, Johanna var sjuk även hon. Så alla var trötta och slitna, men det var nu som den största upplevelsen skulle komma!
Vi åkte sedan till ett Hospice! Det enda Hospiset som finns i hela Indien (och det var kristet, vilket hinduland, va?)! Människor som får bo där är människor som levt större delen av sitt liv på gatan, blivit utslängda hemifrån och har absolut ingen! Ingen vill ens röra vid dem, se på dem eller prata med dem. De har även en dödlig sjukdom och kmr då dö inom högst 1-2 år. Det var hemskt att se, men samtidigt så himla vackert! De som startat detta, Mrs atkins (Martha) och Fader Thomas åkte runt och plockade upp människor på gatorna, en hittade dom bland soporna som kämpade med att få maten före kossorna. Hospicet var så otroligt vackert, stort vitt hus med blommor överallt och en fantastisk utsikt (bilder längre ner).
Det vackraste var nog sjuksköterskorna, alla hade ett handikapp men jobbade på heltid på hospicet, torkade bajs och kiss ur sängarna och tog hand om människorna där, helt enkelt. En av deras uppgifter var att bara gå runt och röra vid alla, patienterna ska någon gång i sitt liv få känna sig behövda, älskade! Visa att det faktiskt finns människor på den här jorden som bryr sig om dom! Vi fick sedan gå in i ett rum där det låg människor som kommer dö inom ett par dagar. Där låg det en kvinna som bara kunnat ligga ner, pga sin sjukdom! Alla ben i hennes kropp var så sköra att skulle man bära henne eller sätta henne upp så skulle hennes ben i kroppen sönder! Ändå låg hon där och LOG! Hon var så tacksam att hon nu har en säng, mat, människor som bryr sig om henne, ett hem!
En av de saker som jag lärde mig när jag var i Indien, som jag kom fram till var en av de största skillnaderna mellan svenskar och indier (egentligen skillnaden mellan I-landsbefolkningen och U-landsbefolkningen) att svenskar blir inte nöjda med det vi får, vi vill bara ha mer, vi vet att vi alltid kan få mer, få det bättre. Till skillnad från dessa människor som blir lyckliga för det de får, de är tacksamma för det som de redan har och värdesätter det. Borde det inte vara tvärtom egentligen? Vi som redan har så mycket ska vara tacksamma, men dessa fattiga människor är så otroligt orättvist behandlade och har knappt mat, men de är lyckliga och tacksamma för den lilla mat de har! Rättvist? Knappast..
Efter hospicet åkte vi till Ghandi-muséet, eftersom en grupp skrev om Ghandi i deras projekt. Det var nog den tråkigaste föreläsningen jag någonsin varit med om! Till och med lärarna typ somnade! Efter det så satte vi oss i bussen för att åka mot nattåget, hem till Mamalla Beach Resort!! <3 Gud, vad vi längtade! På vägen dit så stannar bussen vid ett 3-stjärnigt hotell, där skulle vi få en riktig middag innan vi åkte hem! Det var buffé med pommes frites, kebab, pasta, goda såser och mwaaaaaaaaaah jag åt som en riktig häst! Efter middagen satte vi alla stolar runt i en ring och hade vårat sista cirkelmöte i Madurai, vi pratade om vad vi sett under dagen och tankarna som vi haft. Jag kommer ihåg hur jag berättade om när jag stukade foten och ramlade, och hur reaktionerna från indierna var så fina, de hjälpte mig upp och alla gjorde det, som en självklarhet. I Sverige hade nån kanske sagt "oj, gick det bra?" men det hade inte varit så mycket mer med det. Så blir det väl när Sverige är ett individualiserat samhälle och INdien ett kollektiviserat, vad är trevligast egentligen? Fast då blir ju motfrågan, vad ger mest framgång?
Alla andra pratade om Hospicet, hur tacksamma alla som var där var, och så började vi tänka på hur deras liv sett ut innan de blev hittade av fader thomas och martha! Då insåg jag, jag insåg allting, och jag kände mig så vidrig. Jag började gråta, jag grät så mycket att jag knappt kunde andas. Här hade vi suttit och klagat på att vi fått för mycket ris på bananblad i två dagar till mat, när vi kom till Hospicet så sa fader Thomas att idag fick patienterna sin favoritmat, jag kollade ner och såg den maten vi ätit på bananblad i två dagar. Hur fan kunde vi vara så otacksamma, så vidriga I-lands-otacksamma snorungar, så kändes det!
Efter den känslofulla middagen så åkte vi mot tågstationen och tog vi nattåget upp till Mamallapuram igen!
Här är vi i den första byn för denna dag, vi sitter i ett tempel och
intervjuar bland annat fader thomas (inte samma fader thomas som äger hospicet)
Vi tog en runda i byn och jag blev kär! :* Han ser ut som en prins!
Ghandi-gruppen med några indier!
Emma, Fader Thomas, jag och massa barn! =)
Pongalmaten!
Den gjorde mig och Emma lite fucked up! ^^ haha närå!
Efter lunchen, Marcus med hans "familj" haha ;D
Btw, hon till lila bredvid honom var lika gammal
som oss, född 1989, förstår ni var små indier är??
Vi satt utanför matstället och väntade på bussen för att åka till Hospicet,
alla var sjuka, trötta eller slitna, det var ingen rolig hörna av folk just då!
Porten till Hospicet öppnades!
Det där gjorde en av kvinnorna på bara ett par minuter med pulver i olika färger!
Vackert, va?
När vi kom in dit fick vi alla en varsin ros, prick i pannan och en kokosnötjuice!
Miccan och jag var otroligt fräscha!
Ramanan, vår guide! Babo heter han som äger Mamalla Beach Resort,
vårt hem. Ramanan är bror till Babo och han var som vår guide! Nu när
vi åkte till Madurai så följde (såklart) Ramanan med oss, sen idag när
vi åkte hem så stannade han kvar på ett hotell och väntade in andra
gruppen (Kharma) och var med dom i Madurai till fredagen och gjorde
samma utflykter och gick på samma föreläsningar som han reda varit
på med oss! Sen åkte han hem tillsammans med dom istället! Under
den här tiden så missade han att fira Pongal & sin egen FÖDELSEDAG
pga att han var med oss, gissa om man skämdes! men han hade samtidigt
valt det själv, men han är verkligen en av de snällaste jag nånsin träffat!
De såg verkligen upp till oss och hela tiden höll vi fram händerna som
dom gör och bockade huvudet och sa: "Vannakam" som betyder Hej
på Tamil. De blev nästan tårögda av glädje och gjorde samma sak tillbaka.
Jag gick fram och la min hand på dem ibland, log och tittade dem i ögonen!
Det gjorde deras dag! Speciellt att vi kommer dit och hälsa på deras språk!
Jag viskade till Stina så gick vi tillsammans fram till dessa tanter
och gav våra rosor som vi fått i början till dem, och de blev så glada!
"Nandri, nandri" sa dem, det betyder "Tack" på Tamil!
Här är sjuksköterskorna på Hospiset som jag berätta om!
Alla hade ett handikapp, som sagt! En hade puckelrygg,
en annan var halt etc. men de var alltid så glada och de
torka undan bajs och städade efter patienterna, vilka stora
hjärtan de har, eller hur?
Läs det här, hahahaha!
Vi var ute och promenerade på bakgården, då ser vi en gammal man
som ligger på marken,rullatorn står bredvid honom och han rör sig inte! :O
Fader (som startat hospiset tillsammans med 91-åriga Martha) fick lite panik
och försökte få liv i han, jag trodde seriöst jag för första gången sett en död
människa på riktigt!! Men då satte han sig upp helt plötsligt, med värsta
stonefacet, sen lägger han på ett litet smile.. HAHA! Då hade han bara
låtsats vara död! Asså vilken SKÖN man asså! Snacka om att skämta om
det enda man kunde skämta om där, bäst humor! jag digga han :'D
Sen lunkade han vidare, det där gjorde väl hans dag! ^^,
Här har ni några av människorna som satt och åt!
Jag och Joanna på Hospicets tak! Utsikten var underbar och vi båda
diskuterade hur fridfullt det vore att ha sin sista stund här! Visst skulle
det vara fräschare på ett svenskt, vanligt sjukhus men det skulle inte
ens vara i närheten så mycket, kärlek, glädje och fridfullhet som här!
Martha och Fader Thomas! <3 Finns det människor med större hjärtan?
Precis innan vi skulle gå så fick vi alla en varsin stor sjal, jättevackra!
Ghandimuséet
På det tyska hotellet
MATEN! <3
Stina på nattåget, hemåt!!
14 januari, första dagen i Madurai!
Vid 6-7 på morgonen var vi framme, jag sov kanske 1 timme högst! Tåget skakade och lät så mycket, sen låg jag och var konstant orolig, allt var så okänt och alla låg och sov så man kunde inte prata med nån heller. I alla fall, vi gick av tåget och kände en otrooligt stank! Då ser vi att när tåget passerat så ligger det människobajs på hela rälsen, de dumpar bajset på tågstationen och dalitkvinnor (en dalit är de som är lägst rankade i kastsystemet, minst värda) som fick skopa iväg bajset med en spade, det var som vi stod uppe på stationen och såg ner på dem när de schasade bort bajs, kändes hemskt.
Sen tog Ramanan (vår guide) oss till en hyrd buss så åkte vi till ett universitet där vi bodde under dessa två dagar. Alla ni som känner mig vet att jag har en extrem rädsla för just spindlar! Tror ni inte att det KRYLLADE av spindlar där inne? Man var trött, sliten och möts av det! Det konstiga var att dom var inte alls feta, det var såna där långbens-spindlar med runda kroppar ni vet? eeeuuuwsch, jag ryser!! Jag bodde i samma rum som Katta och Stina, mina kära vänner som hjälpte mig genom att döda alla spindlar i vårat rum (det var ca 15 stycken som Stina döda)! Det värsta var fan toaletten, där inne var det säkert 15-20 spindlar också men taket var för högt för att nå, det hängde till och med en spindel i sin tråd ca 1,5 meter över toaletten och satt där i luften, jag avled typ!
Det var dags för frukost efter ett tag, och jag kände verkligen att jag behövde gå på toa men vägrade! Tillslut kör Katta in mig på toan, står bredvid mig och håller min hand medan jag sitter på toan och skakar typ! Haha, jaa Indien gör konstiga saker med en! ;) Vi vart lite sena till uppmötningen i hallen innan vi alla skulle åka och äta, men det vare värt!! Vi var alla jättehungriga och längtade verkligen efter mat, väl framme där vi ska äta så är det ett litet hus och där inne var det som en lång bänk som gick runt som ett U, det var borden och under det fanns det en till bänk att sitta på. Vi fick alla ett varsitt bananblad (de har man som tallrik) och till det bjöd de på risbullar (typ kletigt ris som sitter ihop som en bulle), friterat ris och vanligt ris, till det var det olika såser som de förvarade på burk som smakade typ ärtsoppa! Till det ett nambröd som fortfarande var deg! Jag kände mig som en bortskämd skitunge som satt där och kände mig illamående av att ens se på maten, men jag var så hungrig och maten var verkligen motbjudande!
Efter några tuggor till frukost åkte vi på en föreläsning, såå tråkig! Men vi diskuterade lite i slutet vilket var kul, men under själva föreläsningen så var det fyra-fem indier som pratade och deras engelska är inte den bästa, så man behövde vara helt fokuserad hela tiden för att ens förstå vad dom sa! Efter det var det lunch igen, alla vi bad till Gud om bättre lunch, men nej det var exakt samma som till frukost! Man kunde ju inte vara otrevlig heller för den här maten var för indier fin mat, man var lyckad om man fick den här maten serverad för sig.
Vi led igenom lunchen med ett fejkat smile på läpparna, då begav vi oss vidare och nu började vi (äntligen) inrikta oss på våra egna projekt och försöka få fakta till det! Vi åkte bl a till en liten fabrik, gissa vad dom tillverkade om inte risbullar!! x( I varje fall så pratade vi runt med civilbefolkningen och ställde lite frågor till de som kunde engelska om alla våra tolkar redan var upptagna. Jag, Emma och Sofia fick erbjudandet att vi skulle svänga förbi en kristen kyrka och få ställa lite frågor till prästerna osv. så det gjorde vi förstås!
Sen åkte vi tillslut till en liten by, en dalitby för att gå runt och se oss omkring, den var kristen så det fanns ett litet kristet tempel med jesus i! När vi stigit av bussen så kommer det fram en tant till mig, hon drar i mig och försöker verkligen få fram någonting, så jag följer med henne, med hela klassen bakom mig, och hon för fram mig till hennes man som sitter i en stol med brutet ben! Hon försöker visa med händerna hur hon vill att jag ska göra, jag fattade ingenting! Tillslut kommer Emma fram och ba "Hon vill att du healar hennes mans ben, kom igen nu!" så håller både jag och Emma våra händer över hans ben, för dom fram och tillbaka och hon såg verkligen ut som hon fått allt hopp tillbaka! Efter det skulle vi vandra vidare, då kommer en annan kvinna fram til mig, drar i mig desperat och försöker få mig att följa med, jag tar tag i Emma och vi båda följer med henne in, vi försvinner in i byn tills vi kommit fram till hennes lilla hydda.
När vi går in så ligger det ett litet barn på en säng, han skakar och ser ut att ha hög feber! Jag och Emma såg på varandra, vad fan skulle vi göra? Vi börjar hålla händerna över honom, tänkte att det kan i varje fall ge dem hopp! Sen kom jag på att vi måste ge honom vatten, så jag springer ut och hämtar en vattenflaska och ger sen den till dem. Kvinnan tittar oförstående på mig, öppnar korken och börjar skvätta vatten på sin son! Hon trodde antagligen att det var nån magisk dryck, jag försökte visa att jag bara vill att han dricker det, men hon förstod inte, då kommer Ramanan och säger åt mig att vi måste gå, NU!
Jag fattade inte vad som hänt, när jag kommer ut till vägen igen så ser jag alla trycka sig in i bussen, då blir jag haffad av fler kvinnor (IGEN) som tar mig till templet, puttar upp mig och försöker få mig att göra någonting med templet(?!), eftersom jag hjälpte så många där så blev jag typ den helige och ALLA ville ha hjälp av mig, speciellt eftersom vi är vita (vita=Jesus är vit), Ramanan drar ner mig därifrån och tar mig till bussen och stänger dörrarna, jag fattade senare att det hade börjat kaosa, de som inte fått hjälp blev arga och tyckte det blev orättvist. Barn och vuxna klängde på bussarna, log förvisso men försökte få oss att stanna, det var ganska obehagligt!
Väl hemma igen var det dags för middag, gissa vad? blöh, jag var så illamående. Efter maten så valde jag och Miccan att gå tillbaka istället för att åka buss, skönt med lite frisk luft, när vi kom fram till universitetet så gick vi högst upp i höghuset och gick ut och satte oss på hustaket, det var stjärnklart och man hörde ljud från alla olika håll från alla möjliga olika djur, det var skithäftigt! Sen var det sängdags men först cirkelmöte, efter en sånhär dag hade vi ett låångt cirkelmöte, kan man säga!
När vi vaknade upp på tåget var vi snart framme!
Bajset på rälsen!
Framme vid universitetet vi bodde i var vi heelt slut!
Väl uppe i rummet började Stina med projekt spindel-förintelsen!
HAHA, spindeln rörde på sig och jag fick fotot av henne mitt i luften!
Frukostdags, buhu!
Frukost,lunch,middag! Yeaay
Föreläsningen
Det gick ett tåg preci utanför föreläsnings-salen, och varje gång det åkte
förbi så var han tvungen att pausa för det lät så himla högt, stackars lärare.
Vi hade fett tråkigt där efter ett tag, och under vår lilla rast så springer
Joanna fram till mig och flinar, pekar på tavlan: "MY ASS"! HAHAHA!
Lunch!
Föreläsning nr 2, efter lunch!
Det fanns kristna dalitkvinnor där som vi tre passade på att haffa så fort vi fångat våran tolk!
Kolla in kvinnans öra!8|
Innan vi åkte hem svängde vi förbi ett sista stopp, där dom
bland annat tillverkade dom där hemska risbullarna!
Som vanligt var Stina, Louise och Katta populärast hos barnen!
Vi intervjuade en kristen präst!
Påvägen hem stannade vi ju vid en kyrka! Som tack för de tog sig tid så gav Emma
dem "absolute svenska hits", haha! Det är roligast att ge svenska saker!
Deras lilla tempel/kyrka!
Ser ni hur färgglad kyrkogård de har? Indien består av färger, se bara på oss,
i såg ut som en regnbåge i alla våra savalkamis i olika färger, innan vi åkte till
Indien så bad vår lärare oss att titta på oss själva, vad för färger vi hade på oss,
90 % hade grått, svart, vitt! I Indien har allting färger, allting sticker ut, häftigt!!
Den sista byn vi besökte innan hemfärd mot universitetet i Madurai igen,
här är det bild på när vi försöker ta oss därifrån, när det började kaosa!
Miccan på universitets-taket efter middagen! Cigg behövdes efter en sånhär dag!
Nu måste jag till jobbet, mer kommer ikväll! Snälla kommentera så jag vet att ni läser! =)
13 januari, cykeltur och nattåg!
Vi hade delat upp oss i två grupper när vi var i Indien, Dharma och Kharma hette vi. Idag skulle Dharma (min grupp) åka till Madurai, man tog nattåget (det fruktade nattåget!!) till Madurai, som tog hela natten. Madurai låg längst ner i södra Indien och dit skulle vi i två nätter och få fler coola upplevelser! Det var ikväll vi skulle åka, eftersom vi skulle åka över natten, så under dagen hade lärarna fixat så vi skulle hyra cyklar och cykla ut till en liten by och se hur de bodde! Vi hade med oss massa presenter till dem att ge.
Shite, jag var så sjuukt rädd för att cykla! Tänk er, en skruttig, indisk cykel och jag som redan är mästare på att ramla med cykeln, hah! Jag stod i typ panikångest och ba "jag vill inte, jag vill inte!!" Tillslut fick dom upp mig, men det var inte direkt en lättnad när jag insåg att i Indien fanns det inga trottoarer, utan man cyklade bara vid sidan av vägen, och miljoner bilar bara svischade förbi i 200 km/h och tutade hejvilt! Jag och Jossan bokstavligt cyklade och skrek samtidigt! Det kändes som ett självmordsuppdrag, helt allvarligt! Men vi klarade det
Väl framme i byn så kommer det ett 20-tal små barn framspringandes med de största, mörka ögonen och alla håller fram händerna. I Indien har föräldrarna lärt ut till sina barn att de ska tigga, i alla fall i de fattiga familjerna, så barnen står antingen och bara håller fram händerna, eller håller handen på munnen, sen sträcker fram handen och gör den rörelsen fram och tillbaka, typ som "jag är hungrig, ge mig mat!". Sen fick vi vandra runt lite i byn (jag har lagt ut bilder längre ner och berättar då mer ingående om vad vi gjorde i byn i förhållande till bilderna!)
Sedan cyklade vi vidare till nån liten sjö för att se på någonting, jag fattade faktiskt aldrig vad det var! ^^, På tillbakavägen så sprang barnen mellan våra cyklar, försökte hoppa upp på våra pakethållare och jag flippade! Tillslut stannade jag cykeln för jag var för rädd för att ramla! Sencyklade vi tillbaka igen, på tillbakavägen så föll Jossans pedal av, bra cyklar va?
Väl hemma så började vi i Dharma packa lite inför nattåget på kvällen! Då insåg jag och Emma att vi hade en ödla i vårat rum, flyger upp och skriker, jag springer ner och hämtar indier i receptionen som kom upp och desperat försöker fånga ödlan medan jag och Emma står och är helt galna (ödlorna i Indien springer i sängarna, NEJ jag sover inte med dom!!) Tillslut fick dom ut den, efter kanske 40 minuter. usch vad jag kände mig fjollig men jag är så rädd för kryp, insekter och små djur sådär lixom..
Nu var det dags, det var kolsvart ute och vi begav oss ut till våra vans och började åka mot tågstationen! Jag var så otroligt trött, rädd för nattåget och satte mig därför längst bak, lyssnade på min ipod och grät lite för mig själv. Det var för mycket nya intryck på en gång, det blev för mycket för mig helt enkelt. Men väl framme på tågstationen så mådde jag redan bättre, det var bara att bita ihop!
Jag kände att jag verkligen behövde gå på toa, så vi börjar leta toalett, det roliga är att jag går knappt på toaletter på tågstationer i Sverige för dom är så äckliga, men jag gör det i Indien! I varje fall hittade vi en, det kostade 2 rupies (det är inte ens 50 öre) och när jag kommer in så är det bara ett hål i golvet, 5 blåa stora ödlor och ett flertal spindlar! Jag vrålar, medan Katta håller i mig och skriker "KOM IGEN TILLAN, YOU CAN DO IT!!" Johanna bara skrattar och fotar mig, den jäveln!:P Katta står verkligen och ha pepp-talk med mig medan jag hukar mig ner, kör ner hela huvet i min sjal och begraver tårarna, fyfan vad hemskt det var! Killen som satt utanför och tog betalt för toan tittade på oss som vi var aliens!
Tåget var lite försenat men kom tillslut, vid 10-tiden om jag inte minns fel. Var det något vi hade hört skräckhistorier om så var det nattåget! Kackerlackor överallt, man sov på små britsar, det stank osv. Visst allt det där var sant men det var inte såå farligt i alla fall. Britsarna som man sov på var jättesmå och stenhårda, det fanns tre sängar på vardera sida av väggen ovanpå varandra, jag sov imitten med Emma mittemot mig och Sofia snett över mig. Jag kommer ihåg hur jag låg där och kramade om mitt kex-paket, lyssnade på ipoden och låg och oroligt tittade ut genom fönstret som bestod av ett galler utan glas! Vi överlevde natten och visste att om bara ett par timmar var vi framme i Madurai, det klarar vi!
På väg att åka in till Mamallapuram för att hämta cyklarna!
Jossan och jag i våra nya savalkamis!
cyklarna ;__;
Min cykel, usch! :P
Vår första drickpaus, andnöd!!
Framme i byn, alla söta barnen som tar emot våra gamla barnleksaker!:)
Vackraste ögonen jag sett! Var tvungen att fota!
Vad våra små leksaker kan göra nytta och bringa lycka till andra människor!
Han var ju världens sötaste pojke! Han hade fått en present från en av oss,
men så kom ett annat barn och slet det ifrån honom, då började han gråta,
så jag och Johanna gick fram till honom och gav en penna istället! plutt!!!!
Jag och Sofia tog en liten runda in i byn, ser ni hon som har korgen på huvudet?
Det var så häftigt att se, på riktigt, att de lever såhär, att inte se det på TV, bara!
Här bodde en familj!
Pluttan fick också present!:')
Ungefär såhär såg alla hyddors insida ut
Titta vad vi hittade inne i en av hyddorna, en tv och de såg
på Ice age 2, snacka om att vi blev totalt förvånade!! 8O
Innan vi åkte till Indien såg vi en dokumentär om hur Indier gärna VISAR
deras rikedom vilket gör att de fattiga oxå lyser med deras fattigdom, det
är såna ENORMA klyftor i Indien, vissa är stormrika medan vissa andra
knappt har mat för dagen!! Som det här exempleet, dessa två hus stod
mittemot varandra! :O Jag var bara tvungen att ta en bild på vardera hus
och klippa ihop dom såhär, det är ju helt sjukt hur dessa två hus är grannar!
Harry! :'D Han var en så otroligt uppfostrad pojke, kunde nästan flytande engelska
och gick i skolan! Han var efter mig hela dagen, min nya pojkvän kalla alla honom!
Sen ville de visa en dans som de gör för Gudarna i byns tempel,
de drog in Marcus i dansen också, de försökte med mig men
jag tvärvägrade, där gick min gräns!^^,
Sedan cyklade vi hit till nåt otroligt gammalt trä som stod vid vattnet! Tjejerna
där nere VÄGRADE gå upp pga ormar, jag och Jossan räknade till tre och
bokstavlig talat sprang upp hela vägen till trädet, blundandes samtidigt!
Jossan och jag! <3
På vägen hem cyklade vi förbi en till liten by där de tillverkade tegelstenar
och fina krukor! Dessa tre barn var också så otroligt söta!! Ni ser det lilla
bebis-barnet i famnen på en av tjejerna? Jag tycker "hon" var såå söt, sen
särade hon på benen så såg jag en snopp! HAHA, det var så otroligt snopet!
Hemma igen vart det ingen lugn stund där heller pga ödlan i rummet! ^^
Haha, stackarna fick jaga den där ödlan!
Kan ju passa på och visa vårt stökiga rum samtidigt! ^^,
Framme på tågstationen, jag på toan som jag berättade om! ;__;
Vi på tågstationen! (Jag imitten med svart linne och bruna byxor plus sjalen!)
Skabbiga vi på tåget! ^^,
I nästa inlägg får ni läsa om våra två dagar i Madurai, aldrig varit med om så mycket upplevelser som där!
12 januari, mot storstaden Chennai!
Idag åkte vi in till Chennai, den stora staden i Tamil Nadu. I ett halvår hade våra lärare förberett oss på Chennai. Staden är galen, bilar tutar överallt, det KRYLLAR av människor och ja, allmän kaos! Därför hade vi fått lära oss ett nummer innan vi åkte, exempelvis Emma var ett, jag var två, Kasper var tre osv, så ropade alla sitt nummer i ordning, så de hörde att alla var med! Och vi fick typ öva på att SKRIKA vårt nummer i Sverige, för att det ens skulle höras i Chennai ^^,
Vi gick upp som vanligt vid 8-9tiden och eftersom jag och Jossan inte orkade skriva loggboken igår kväll så gick vi ner och satte oss på stranden och skrev, då kommer Mathilde, Johanna och Marcus springandes: "SISTEN I ÄR SÄMST!"
Jag vart så avundsjuk, ville också bada!! :P Se bara på bilderna längre ner, jag var verkligen i ett paradis. Ni skulle sätt vågorna där, på tal om ingenting! De var enorma och man var asrädd för att typ bli dränkt så man sprang ut och in hela tiden!
Väl inne i Chennai så fick vi en timme på oss att bara gå runt och shoppa lite, se oss omkring. Vi gick in i smyckesaffärer, köpte massa små accessoarer som bara är kul att ha från Chennai. Vi gick även in i en tyaffär, de hade så otroligt vackra tyger att man bara var tvungen att köpa! Det var även här i Chennai som vi hittade ett internetcafé (jag fick typ tårar av lycka ^^) och slängde mig in på google och sökte efter bilddagboken och uppdaterade den, såhär hade jag skrivit:
HEEEJ ALLIHOPA!! JAG AR I INDIEN NU, HITTADE ETT INTERNETCAFE.
JAG HAR DET UNDERBART OCH DET 'R 30 GRADER VARMT, VI HAR
POOL,. BADAR I HAVET OCH SHOPPAR FOR SAAAA BILLIGT VARJE DAG!!!
SAKNAR ER SJUUUHUUKT MKTMKTMKT!! <3<3<3 PUSS!
Efter ett par timmar i Chennai så vände vi hemåt, de som ville fick åka förbi ett hindu-tempel på hemvägen! Självklart ville jag det, vi är Indien, då tar man alla chanser man får att se nya saker! När vi kommer dit så fick man inte ha kamera (jag smygfota^^,), man behövde ta av sig skorna och så vandrade vi runt där inne, skänkte lite pengar och mötte många, väldigt religiösa människor. I Indien så är religionen en viktig del hos människan! Att säga att man inte är troende, som vi svenskar finns inte på samma sätt i Indien, i såna fall låtsas man ha en tro.
Jag och Jossan på stranden, skrev loggboken efter frukosten!
Marcus, Mathilde och Johanna springer mot havet! =)
Vi i vanen, mot Chennai! :D
Väl framme så gick dom igenom reglerna igen, innan de släppte oss en timme!
Paula, Johanna, jag och Jossan! =)
Jossan och jag gick in i ett smyckesstånd =)
Jossan vart rädd! =P
Stina och jag i tygaffären =)
Efter en del shoppande så gick vi tillbaka till mötesplatsen där vi satt och väntade
på folk i typ en halvtimme, alltid är några sena! Så var det sedan dags för lunch!
Jag älskade dessa små stånd längs vägkanterna!
Lärarna räknade in oss vid hindu-templet!
Hindutemplet! Jag blev faktiskt lite besviken på det, med alla ljusslangar och
annat krimskrams, Tempel ska inte vara prydda med sånt modernt skräp!)
Efter det så åkte vi hem, åt middag och gick och la oss, inga speciella bilder på det! =)
10-11e Januari, mot Indien!
Nu kommer äntligen inläggen om min underbara, häftiga upplevelse i Indien med skolan!
I min skola som jag gick gymnasiet i (Gångsätra gymnasium, Lidingö) så gör vi, såsom alla skolor, ett årsprojekt om vadsomhelst, men vi som gick samsam-linjen fick möjligheten (om man valde till att läsa kursen internationell praktik, hade bra närvaro och inte hade några ign) att göra ett projektarbete om Indien, så fick vi även åka till Indien i två veckor på fältarbete, möta människor att intervjua osv. Man kunde välja allt mellan kastsystem, hur skolorna där fungerar, kvinnornas rätt i samhället etc. Vi valde att skriva om den kristna minoriteten i Indien och om dess förföljelser. Det sker alltså mycket förföljelser efter de kristna i Indien eftersom Hinduismen är majoritetsreligionen (ca 85 % av Indiens befolkning är hinduer) och även Indiens kultur är präglad av hinduismen.
Jag var i samma grupp som en av mina bästa kompisar Sofia och en tjej som heter Emma. Ni som läst min bdb länge följde ju mig på den här resan och har redan hört hela storyn, sett alla bilder men det finns säkert nya läsare på min blogg som kanske vill höra, den är värd att läsa!
10 januari, mot Indien!
Den 10e januari, 04.00 på morgonen möttes vi alla på Arlanda flygplats, mamma och jag åkte och hämtade Johanna först så åkte vi tillsammans dit. Vi var så otroligt nervösa! Det var min första gång utanför Europa + att jag aldrig hade varit utomlands så länge utan mina föräldrar, speciellt inte i ett sådant annorlunda land som Indien. Vad resan gick ut på var att vi skulle smälta in i deras kultur. Därför lämnade vi mobilerna hemma, vi åt med händerna (bara höger hand, vänster hand torkar man sig i rumpan med, haha), vi hade på oss savalkamis som det heter, det är en viss dräkt som täcker inprincip hela kroppen (i 30 graders värme!!). I Indien är det hemskt fult av tjejer att visa knän och axlar och att ha utsläppt hår. Skulle vi ha det så skulle det vara brist på respekt mot deras kultur.
Vi flög först till Frankfürt, mellanlandade där i två-tre timmar innan vi flög vidare till Chennai, Indien. Vi var i Tamil Nadu, ligger i södra Indien, vilket är den kristna och mer fredliga delen av Indien. När vi var framme så var vi alla så sjuukt nervösa, men exalterade! När vi kommer ut från flygplatsen så står det 100-tals indier och tittar på oss, pratar och jublar för vi ser så otroligt annorlunda ut! Där utanför mötte vi upp Ramanan, en guide som hjälpt vår skola när vi kommit dit alla 6 år. Han tog oss till en skruttig buss som han skulle köra oss till vårt resort med, Mamalla Beach Resort som det heter.
Väl på bussen så satt jag hela resan med musik i öronen, vidöppna ögon och bara tittade ut genom fönstret. överallt sov det människor på gatuhörnen, barn som vuxna. Hundar sprang hej vilt överallt (det kryllar av vilda hundar i Indien, eller vilda är dom inte men hundar utan ägare, hemlösa) och det var skräp överallt! Det var så otroligt häftigt, en helt annan värld! Det vandrade (såklart) kossor överallt på gatorna (kor är ju heliga i Indien, de går fritt och de är i kastsystemet mer värda än människor!)
Väl framme vid Mamalla Beach Resort så var klockan runt 2 på natten, då kommer det fram flera indier, spelandes på roliga instrument och sjunger, som en välkomstgest! De går samtidigt runt och hänger ett halsband runt våra halsar och sätter nåt klet i pannan på oss (såg ut som senap och ketchup!), det hade någon speciell symbol! Efter det så gick vi ner till matsalen som såg ut som ett enormt lusthus och hade kvällsfika, pratade igenom hur de närmsta dagarna skulle se ut och så delade de ut rumsnycklar! Jag, Sofia, Emma och Linn sov i samma rum. Vi var såklart jättetrötta så vi gick upp till rummet, fixade oss för sängdags och somnade bums!
11 januari, Första dagen i Indien!
Vi vaknade upp vid 9-tiden, förstod först inte att vi faktiskt var på andra sidan jorden, i Indien! För att få vila upp oss fick vi första dagen ledig, att bara få finna sin själ i Indien! Så första dagen spenderades på den underbara stranden! Innan det gick vi ner för att äta frukost i det stora lusthuset som var restaurangen. Där fick vi vattenmelon, rostmackor, ägg etc. De stod även och stekte pannkakor och omelett, man fick gå och säga till vad man ville ha så gjorde dom det framför en, restaurangen ligger precis vid stranden och ååh, det var så magiskt! Jag tänkte passa på att förklara vad ett resort är, resort betyder ju att allt ingår, man skulle alltså kunna hänga på Resortet hela resan om man så ville. Resortet var helt underbart, det fanns pool, strand, en enorm matsal, jättefina lägenheter vi bodde i och jaa, ni kommer se på bilderna jag tagit!
Resortet blev vår fristad i Indien, överallt annars behövde vi ha våra savalkamis på oss (kläderna som täcker allt utom armar och ansiktet i princip), uppsatt hår och tänka på alla regler indier har som vi var tvungna att följa. Exempelvis inte visa fotsulor, bara äta med höger hand etc. På Resortet kunde vi ha på oss vad vi ville, göra vad vi ville! Det var lixom vårat hem! Jag måste bara nämna att vi hade en tupp och massa höns på vårt resort! Den där j*vla tuppen asså, den gol som jag vet inte vad! Vi tror att nåt fastnat i tuppens hals för den lät helt sjukt, tillslut stängde indierna in den pga det otroliga oljudet! Jaja, väl på stranden så tog jag, Sofia, Linn och Emma en morgonpromenad längs med stranden, det var magiskt vackert! Längs med stranden så satt det en kvinna som sålde vackra filtar, sjalar osv som hon gjort själv!
Efter ett par timmar på stranden så åkte vi in till Mamallapuram (den lilla staden med massa affärer osv) för att växla pengar (man kunde inte väsla till rupies i Sverige utan bara till dollar eller euro, så fick man växla till rupies i Indien) och ta en liten rundtur där för att lära oss lite kort om kulturen och se lite sevärdheter! Överallt på gatorna var det hemlösa hundar, små flickor och pojkar som sålde halsband och annat (antagligen åt företag som schasat ut dom på gatorna, 8-10åringar!) och de lät en inte vara. De drog i en och tjatade tills man fick lov att slå bort dom, det var hemskt! Små barn som egentligen ska vara ute och leka, sprang istället runt på gatorna, inpräntade med "sälj"-tankarna i huvudet och såg vita människor (vita människor=rika) och flög på oss som flugor på ljuset!
Vi gjorde lite shopping i staden, i alla små stånd, de har de vackraste sjalarna och ALLTING är så otroligt billigt. en middag med dricka kostar kanske 12 kronor, fina sjalar kostade typ 30 kronor som här skulle kostat typ 250 kronor, minst! Vi köpte även såna här prickar man har på pannan, indiska byxor och andra accesoarer för att se så "indiska" ut som möjligt! Efter det så åkte vi ut för att se på gamla berg där dom ristat in olika tecken som var flera 1000 år gamla. Sen satte vi oss på ett annat berg där det var massa små barn som åkte rutschkana ner för, den var så pass hal! På det här berget stod det en enoorm rund sten på, som står snett och ser ut att rulla ner när som helst. Men den är totalt omöjlig att rubba, det sas att den hade något att göra med gudarna Vishnu eller Shiva. Vi satte oss alla under den medan Kasper och Christoffer stod bakom och puttade på, utan resultat! ^^ haha, var ju tvungna att prova!
Sen tog vi en rundtur runt bergen, såg massa apor och andra roliga djur och en fantastisk solnedgång! Vi mötte även flera indier som ville ta foton med oss (en höll sin hand på min rumpa under tiden, haha), det är ett så otroligt vackert land! Efter ett par timmar så valde vi att åka hem igen. Vi hade några stycken vans (stora bilar) som vi åkte runt i, men några av oss kände för att testa att åka i en richa istället! En richa är som en liten moped-taxi (se bilderna längre ner) och dom är så otroligt roliga! De är så mobbade bara, eftersom i Indien så tutar bilar heela tiden! De tutar inte bara för att säga till att någon gjort fel i trafiken, som i Sverige. I Indien så tutar man typ för att visa att man finns, visa att man har en tuta. Det är ett otroligt oljud, men det är Indien!
På kvällen så hade vi våran första middag på Mamalla Beach Resort, så då hade de ställt ut långborden framför restaurangen på gräset mellan palmerna. De hade lite tal och vi åt en riktigt indisk middag: ris med nån sås (STARK), kött till det och såklart nambröd! Efter middagen hade vi cirkelmöte, som vi hade varje kväll innan läggdags då vi passade på att prata om dagen, vad vi sett och känslor kring det. Vi skrev även loggbok i Indien, det var som en av läxorna, att skriva om dagen, reflektera kring den och jämföra det vi sett idag med Sveriges kultur. Efter det så var det läggdags igen, nästa dag åkte vi in till Chennai, den stora staden! (Där kan man snacka kaos i en storstad!!)
04.00 på Arlanda flygplats! 
Jag och Johanna på flyget mot Frankfürt! 
Vandrade runt i Frankfürt 
Framme i Chennai! :'D 
Skabbiga jag, Katta och Louise^^ 
Jossan påväg ut från flygplatsen, ser ni alla indier som tittar? ^^ 
Mathilde, Lovisa och Johanna på bussen påväg mot Mamalla Beach Resort! 
Äntligen framme, vi fick ju ett varmt välkomnande! 
Halsbanden 
Katta och Stina med "ketchup och senap" i pannan! x) 
Kvällsfikat 
Vårat rum! 
Första dagen i Indien:
Trappan ner från våra rum! 
En pigg Sofia mot ett morgondopp! 
Jag påväg mot stranden! 
Tuppjäveln! 
Vägen mot stranden 
Underbara Indien! (Visst ser min bild tecknad ut?) 
Matsalen, även kallad lusthuset! 
Liiinn! :'D 
Kvinnan som sålde sjalar, filtar osv på stranden! =) 
Jag vid vår pool! 
Påväg in till Mamallapuram, kor på vägarna! 
Små barn som stod och sålde halsband vid vägkanten, usch! :( 
Hundarna! :/ 
Vi shoppade lite! 
Linn och Emma! =) 
Bergsväggarna! (Vi tog en liten kultur-runda) 
Visst ser den här bilden tecknad ut? Jag har bara fotat lixom, ingen spec inställning! 
Den stora stenen och barnen som åker rutschkana ner! =) 
Paula, Jossan och jag på berget! 
Klassen! 
Vi sprang runt själva lite, se vad vackert! 
Vackra Indien!
Richa! (Taxis i Indien! Det kostade ca 10 kronor och vi åkte typ i en kvart, ja vi tog taxin jämt!) 
Tillbaka vid resortet var det dags för middag! 
Min mat=) 
Sofia kämpade med att äta med händerna! 
Jag var bara tvungen att fota rakt upp, älskar palmer! =) 
De hade klätt matsalen så fint! =) 
12 januari kommer imorgon! =) Hoppas ni läser annars förstår ni inte bilderna lika bra!
God natt!