Hej på er! Tänk att idag har jag varit hemma i Sverige i två veckor, och jag har inte någon ångest! Efte Indien fick jag panik mer eller mindre, jag behövde bara ta mig iväg och se och resa igen! Men jag tror det är för denna gång har jag ingen press på mig själv att jag borde plugga än, jag borde "ta ansvar". Jag är 23 år och vill se hela världen och det är inte på andra sätt man kan växa sig så mycket starkare som när man reser och träffar miljontals människor från hela världen, ser nya platser och förstår hur andra människor har det också. 

Hur som helst, idag var det mammas mormor Sveas begravning som vi precis kom hem från. Det var sorgligt men ändå skönt att hon dog av gammal ålder, hon hörde knappt och började glömma mer och mer så det var dags för henne. Jag grät så mycket i kyrkan när Sveas äldsta och bästa väninna, Birgit gick fram till kistan och grät så att hon skakade. Hur coolt är det att dom känt varandra sen 1941 och varit bästa vänner sen dess? De var bara 20 år när de träffades och har hållt ihop så tills nu, idag är Birgit 91 år (som Svea också var). 

Några bilder från idag, på fikat efter begravningen.