Galen dag. Den 31 augusti akte Kate till Colombia, det var dags for henne att aka vidare och borja tjana mer pengar. Hur kan jag ens forklara hur det var att splittras med en person jag kant anda sen den tredje veckan jag anlande till Sydamerika, som jag aven har spenderat dag ut och in med i 7 manader! Vi hade vara svarigheter undet tiden tillsammans ocksa, vi ar mer eller mindre varandras motsatser pa manga nivaer men fortfarande har vi tagit oss genom allt det har tillsammans och alskar varandra sa starkt!

 

Nar jag foljde henne till busstationen brot aven Kate ihop, som nastan aldrig grater och mer eller mindre sprang pa bussen da det vart for jobbigt! Jag stod utanfor bussen och hulkade da en man som saljer empanadas pa gatan har i Montañita vandrade forbi och sag Kate pa bussen och mig utanfor, han stod bara och pekade pa bussen och sen pa mig med oppen mun. "She is on and you are not?! :O" sa han, alla i Montañita ser mig och Kate som en person, helan och halvan. Nar bussen borjade rulla tog han sin arm runt mig och ledde mig tillbaka in till staden och jag var helt forstord, jag tror aldrig jag pratat med honom innan forutom nar vi halsar pa varandra men jag ar glad att han var dar i den stunden iaf. 



Vi ska ha en fet reunion i Cartagena, Colombia over nyar iaf tillsammans med familjen fran Montañita sa da ses vi igen i alla fall! :) ♥